Gammal elinstallation: vad ska bytas och när?

En villa från 1960- till 1980-talets har i många fall en elinstallation som aldrig rösts sedan husets bygge. Aluminiumledare, oisolerat kopparrör som skyddsledare och tygomspunnen kabel är tre konkreta riskfaktorer som du bör känna till. En komplett ominstallation är sällan nödvändig, men en prioriteringslista för akuta åtgärder är det.

Installationsepokernas riskprofil

Varje byggepok har typiska installationstekniker med specifika riskprofiler:

Aluminiumledare: den dolda risken

Aluminium-kabel (Al-kabel) installerades i Sverige under ungefär perioden 1964 till 1980 som ett svar på kopparprisökningar. Kabeln fungerar och leder ström väl, men problemet uppstår vid alla kopplingsställen där aluminium möter luft eller koppar.

Aluminium oxiderar snabbare än koppar och bildar aluminiumoxid vid ytan. Aluminiumoxid är ett elektriskt isolerande material med högt övergångsmotstånd. Det innebär att en koppling gjord 1975 kan ha ansamlat oxidskikt i kontaktytorna under 50 år, och vid hög belastning omvandlas det ökade motståndet till värme.

Tre kritiska punkter att kontrollera:

• Uttag och brytare: Aluminiumledare anslutna direkt i kopplingsklämmor avsedda för koppar ger dålig kontakt och korrosion. Alla sådana anslutningar bör bytas eller behandlas med godkänd oxid-inhibitor (alumax-typ).
• Kopplingsdosor: Aluminium-till-koppar-skarvar i kopplingsdosor utan rätt övergångsstycke är en potentiell brandkälla. Rätt lösning är dedikerade Al-Cu-klämmor.
• Elcentralen: Aluminiumkabel på bussbar eller terminal kräver regelbunden kontroll och korrekt åtdragningsmoment. Termografering (IR-kamera) kan hitta varma kopplingsställen utan att demontera.

Tygomspunnen kabel och papperskabel

Tygomspunnen kabel, med textilfiber som yttersta mantling, var standard i Sverige fram till ungefär 1955. Mantlingen bryts ned av fukt, värme och mekanisk åverkan och ger med åren ett sprödt, sprucket skikt kring ledarisoleringen.

Papperskabel med blymantel var standard för kraftkabel och markförlagd kabel fram till 1960-talet. Blymanteln skyddar kabeln väl om den är intakt, men sprickor och åldrade fogar kan ge fuktintrång.

En tygomspunnen kabel som sitter dold i en vägg eller i trästomme och aldrig utsätts för mekanisk stress kan fungera länge, men det finns ingen säker metod att bedöma skicket utan att demontera. Om du öppnar väggar vid renovering och ser tygkabel bör elektriker bedöma om den kan ligga kvar i orörd del eller måste bytas.

Oisolerat kopparrör som skyddsledare

I installationer från 1950- och 60-talen användes ibland vattenledningsrör av koppar som skyddsjordsledare, det vill säga PE (protective earth). Det var tekniskt godkänt vid installationstillfället men är nu ett problem av flera skäl:

• Moderna plast-vattenrör bryter jordbanan om ett rör byts, utan att fastighetens skyddsjordning uppdateras.
• Rörsystemet kan korrodera och ge ökande motstånd i jordbanan.
• Koppling till elnätets nollpunkt via rörsystem är inte en garanterat stabil skyddsjordningsväg vid moderna felscenarier.

Om din installation har rör som skyddsjordsledare bör en elektriker bedöma detta och installera en dedikerad skyddsledare om det saknas. Det är ett arbete som ofta sker i samband med elcentralsbyte.

Prioriteringslista per årtiondet

Mer om elbrandrisken med äldre installationer i guiden om elbrand, vanligaste orsaker och skydd. Om du planerar att installera laddbox och funderar på om elcentralen klarar det, läs om gammal elcentral och när den måste bytas.

Hur du utvärderar din installation

Det du som villaägare kan göra själv:

• Öppna ett uttag i varje rum och inspektera ledarens färg. Silvervit kabel är aluminium, rödgul är koppar.
• Titta i elcentralen: proppar eller automatsäkringar? Jordfelsbrytare per grupp eller inte?
• Kontrollera att det finns en gul-grön skyddsjordledare i varje uttag. Tvåledarkabel utan skyddsjord syns som en kabel med bara en brun och en blå ledare.
• Luktar det bränt vid hög belastning? Är uttag varma? Är det missfärgningar kring uttag?

Det du inte kan göra utan elektriker: mäta isolationsresistans, byta ledare i fast installation, arbeta i elcentralen, kontrollera termografering. En behörig elektriker kan utföra en systematisk besiktning med isolationsmätare och ge dig ett skriftligt underlag. Det kostar 3 000 till 8 000 kr och är värdet i att veta exakt vad som är akut och vad som kan vänta.

Läs också om vilka felsökningsteg du kan göra själv vid jordfel i guiden om felsöka jordfel i villa.

Vanliga frågor