Vad drar mest el i villan? Så hittar du elslukarna

När elräkningen för oktober kommer brukar frågan dyka upp i villor med elvärme: vart tar all el vägen? Svaret är nästan alltid detsamma. Det är inte tv:n, laddaren eller kaffebryggaren som gör skillnaden, utan värmen och varmvattnet. Här går vi igenom vad som är normal förbrukning, hur mycket de vanligaste apparaterna drar enligt Energimyndigheten och hur du med nätbolagets egna mätvärden hittar de verkliga elslukarna i ditt hus.

Vad drar mest el i en villa?

Uppvärmningen drar mest el i en villa med elvärme, följt av varmvattnet. Energimarknadsbyrån räknar med ungefär 20 000 kWh per år för en elvärmd villa och runt 5 000 kWh för en villa där värme och varmvatten inte kommer från el. Skillnaden, cirka 15 000 kWh, är i praktiken det som går åt till att hålla huset varmt och vattnet hett.

Det betyder att ungefär tre fjärdedelar av elen i ett typiskt elvärmt hus går till värme och varmvatten, medan allt annat, från belysning och vitvaror till datorer och laddare, delar på den sista fjärdedelen. Siffran är ett räkneexempel utifrån Energimarknadsbyråns typförbrukning, inte en mätning av ditt hus. Har du bergvärme eller en luft-vattenvärmepump krymper värmeposten, eftersom pumpen hämtar det mesta av energin ur marken eller luften.

Just därför ger det sällan något att jaga enskilda apparater i ett elvärmt hus. Den som stänger av tv:ns standby men låter termostaterna stå på 23 grader har sparat på fel ställe.

Hur mycket el är normalt för en villa?

Runt 20 000 kWh per år är normalt för en villa med elvärme och runt 5 000 kWh för en villa utan, enligt Energimarknadsbyrån. Var i landet huset ligger, hur väl det är isolerat, vilket värmesystem det har och hur många som bor där avgör var just ditt hus hamnar. Ett stort, dåligt isolerat hus i Norrland kan ligga långt över snittet.

Förbrukningen är också ojämnt fördelad över året. Energimarknadsbyråns exempel för en elvärmd villa visar en elkostnad på cirka 5 768 kronor i januari och cirka 1 236 kronor i juli. Kostnaden påverkas av elpriset, men den stora skillnaden kommer av att värmebehovet försvinner på sommaren. Jämför därför alltid samma månad år mot år, inte oktober mot augusti.

Exemplen kommer från Energimyndighetens husguide och visar hur mycket byggåret och värmesystemet betyder. Det äldre huset använder mer än dubbelt så mycket energi som 70-talshuset, trots att boytan är mindre.

Hur mycket el går till varmvattnet?

I Energimyndighetens exempelhus går ungefär 3 000 kWh per år till varmvatten. Det är mer än många tror, och det mesta av det försvinner i duschen. En dusch på fem minuter motsvarar 1,25 till 1,50 kWh enligt Energimyndigheten. Duschar fyra personer fem minuter varje dag blir det mellan 1 825 och 2 190 kWh på ett år, bara för duschen.

Varmvattnet går att minska utan att du fryser. Energimyndigheten skriver att snålspolande kranar och duschmunstycken i kök och badrum kan spara cirka 40 procent av varmvattnet. Kortare duschar och att stänga av vattnet när du tvålar in dig verkar direkt på samma post.

Vilka apparater drar mest el?

Bland vanliga hushållsapparater drar torktumlaren mest per körning. Energimyndigheten anger 1,5 till 3 kWh per torkomgång beroende på maskinens ålder och energiklass, och att torktumlaren använder två till tre gånger så mycket energi som tvättmaskinen. En diskmaskin på ecoprogram drar 0,5 till 1 kWh per disk, och standby står för cirka 5 procent av hushållets elanvändning.

Vill du räkna på en egen apparat är formeln enkel: effekt gånger tid. En apparat märkt 2 000 watt som går en timme drar 2 kWh, en som står på 5 watt dygnet runt drar knappt 44 kWh på ett år. Effekten står på typskylten, oftast på baksidan eller under apparaten.

Kyl och frys drar el hela tiden men sällan mycket per timme. Energimyndighetens råd är plus 4 grader i kylen och minus 18 i frysen, eftersom kallare än så bara kostar el utan att maten håller längre.

Hur hittar du elslukarna i ditt hus?

Börja med nätbolagets egna mätvärden. Logga in på Mina sidor hos ditt elnätsföretag, där visas din förbrukning per timme eller kvart. Energimarknadsinspektionen skriver att du har rätt att få kvartsvärden utan extra kostnad. Leta efter mönster: vilka timmar sticker ut, och vad i huset går just då?

1. Hitta baslasten. Titta på förbrukningen mellan klockan två och fyra på natten, när ingen duschar eller lagar mat. Det som syns då är kyl, frys, ventilation, standby och värme. Är baslasten hög på sommaren, när värmen står still, har du ett elsluk som går dygnet runt.
2. Jämför morgon och kväll. Toppar mellan sex och åtta på morgonen är ofta dusch och varmvattenberedare. Kvällstoppar brukar vara matlagning, tvätt och torktumling som hamnar samtidigt.
3. Mät enskilda apparater. En energimätare som sätts mellan vägguttaget och apparatens stickpropp visar vad just den drar. Den kräver ingen installation.
4. Se förbrukningen i realtid. Nya elmätare har ett lokalt kundgränssnitt. Energimarknadsinspektionen skriver att aktiveringen ska vara kostnadsfri och ske inom en arbetsdag från att du begär den.

Med realtidsdata ser du direkt hur mätaren reagerar när du slår på ugnen eller torktumlaren. Hur porten fungerar och vilka avläsare som finns har vi gått igenom i guiden om smart elmätare och förbrukning i realtid. Misstänker du att själva mätaren visar fel kan du enligt Energimarknadsbyrån begära att elnätsföretaget provar den. Visar den rätt betalar du provningen, visar den fel betalar nätbolaget.

Vad kan du göra själv för att sänka elanvändningen?

Det mesta som sänker elanvändningen är vanor och inställningar som du gör själv utan behörighet. Sänk innetemperaturen en grad, vilket enligt Energimyndigheten minskar energin till uppvärmning med ungefär fem procent. Byt till LED, stäng av standby med grenuttag, duscha kortare och torka tvätten på lina när det går. Det kostar nästan ingenting.

Större åtgärder kräver oftast en fackman. En ny värmepump, en ny varmvattenberedare eller en styrning som kopplas in i elcentralen är ändringar i den fasta installationen och ska göras av ett registrerat elinstallationsföretag. Var gränsen går för vanliga jobb i villan står i genomgången av när du behöver elektriker enligt lagkraven.

Har du värmepump är inställningarna ofta den billigaste förbättringen. Ett schema som sänker rums- och varmvattentemperaturen när ingen är hemma, och som håller elpatronen borta från de dyraste timmarna, kan ställas in från mobilen. Hur det fungerar för olika märken går vi igenom i artikeln om att styra värmepumpen via app. Och har ditt nätbolag en effektavgift spelar det också roll när på dygnet elen används, inte bara hur mycket. Hur toppen räknas förklarar vi i guiden om effektavgift på elnätet och hur du sänker den.

Vill du ha hjälp att prioritera erbjuder kommunerna kostnadsfri energi- och klimatrådgivning. Energimarknadsbyrån hänvisar till rådgivaren via kommunens växel.

Vanliga frågor