Motorvärmare och uttag: så kopplar du in bilen säkert

Första frostnatten brukar vara när motorvärmarsladden letas fram ur garaget och uttaget på husväggen används för första gången sedan i våras. Det är också då felen syns: en sladd som legat i en fuktig låda, ett uttag som saknar jordfelsbrytare eller en skarv som dras genom köksfönstret. Här går vi igenom vad Elsäkerhetsverket faktiskt kräver av uttag och sladd, vad du får göra själv och hur länge värmaren behöver vara på.

Vilket uttag ska motorvärmaren sitta i?

Motorvärmaren ska sitta i ett skyddsjordat uttag som är placerat utomhus och avsett för det. Elsäkerhetsverket är tydligt på den punkten: "Anslut motorvärmaren till ett jordat uttag utomhus. Om den ansluts till ett ojordat uttag inomhus kan hela bilen bli strömförande om ett fel skulle uppstå." På produktsidan om bilvärmare står dessutom att du aldrig ska ansluta bilvärmaren till ett eluttag inomhus.

Skälet är att bilen blir en del av elkretsen så fort sladden sitter i. Karossen är ett stort metallföremål som du tar i med händerna, ofta med blöta handskar och stående i snöslask. Uppstår en isolationsskada i värmaren, i sladden eller i kontaktdonet på bilen är det skyddsjorden som ska leda bort felströmmen. Saknas jorden finns ingen sådan väg, och strömmen kan i stället gå genom den som rör vid bilen.

Samma resonemang förklarar varför sladden inte ska dras genom ett fönster eller en dörr. Elsäkerhetsverket skriver att du inte ska klämma fast anslutningssladden i bilfönstret eller bildörren, eftersom det kan göra att bilens kaross blir strömförande. En sladd som kläms i en tätningslist nöts sönder på insidan långt innan det syns utanpå.

Behöver motorvärmaren jordfelsbrytare?

Ja, i praktiken. Elsäkerhetsverket skriver att bilvärmaren bör vara ansluten via en jordfelsbrytare, och för nya uttag utomhus är jordfelsbrytare ett krav. Ett äldre utomhusuttag kan sakna den. Matas inte ditt uttag via jordfelsbrytare kan du använda en portabel jordfelsbrytare som sätts mellan uttaget och motorvärmarsladden. Testa den minst två gånger per år.

Jordfelsbrytaren jämför strömmen som går ut i kretsen med strömmen som kommer tillbaka. Skiljer det mer än den utlösningsnivå brytaren är gjord för, bryter den strömmen på bråkdelen av en sekund. Det är just den funktionen som skyddar dig om en skadad sladd ligger i blöt snö. En vanlig säkring gör inte samma sak, den löser bara ut vid överlast eller kortslutning.

Så här kontrollerar du vad du har:

• Titta i elcentralen. Hitta gruppen som matar utomhusuttaget och se om den sitter efter en jordfelsbrytare. Brytaren har en testknapp, ofta märkt T.
• Tryck på testknappen. Strömmen ska brytas direkt. Gör den inte det är brytaren trasig och ska bytas av ett elinstallationsföretag. Hela provet beskrivs i guiden om att testa jordfelsbrytaren.
• Saknas jordfelsbrytare helt på utomhusgruppen är en portabel jordfelsbrytare den snabba lösningen. Den långsiktiga är att låta en elinstallatör komplettera centralen.

Löser jordfelsbrytaren ut varje morgon när du kopplar in bilen är det nästan alltid fukt eller en skadad sladd. Börja med att prova en annan sladd och ett annat uttag, och följ sedan stegen i guiden om varför jordfelsbrytaren löser ut och hur du hittar felet.

Får du dra ett motorvärmaruttag själv?

Nej. Ett nytt uttag utomhus, en kabel i mark fram till en uttagsstolpe eller en ny grupp i elcentralen är förändringar i den fasta installationen, och sådant arbete får bara utföras av ett registrerat elinstallationsföretag. Elsäkerhetsverket skriver också att motorvärmare och anslutningskontakt alltid ska monteras av en fackman, alltså även själva värmaren i bilens motor.

Listan över vad du får göra själv är kort och gäller i huvudsak inomhus. Du får byta ett befintligt vägguttag för högst 16 ampere som sitter i en egen kapsling eller dosa, montera stickproppar och skarvsladdar, och reparera trasiga skarvsladdar och apparatsladdar. Du får däremot inte byta ett ojordat uttag mot ett jordat, och du får inte förlägga kabel i mark. Båda sakerna dyker ofta upp just när någon vill få ström till bilen.

Var gränsen går för andra vanliga jobb i villan, som utomhusbelysning och flyttade strömbrytare, har vi samlat i genomgången av när du behöver elektriker enligt lagkraven. Planerar du ändå att få ett nytt uttag vid uppfarten kan det vara värt att tänka ett steg längre, eftersom samma jobb ofta blir en förberedelse för laddbox.

Hur länge ska motorvärmaren vara på?

Oftast räcker en timme. Energimyndigheten skriver att "oftast räcker det att motorvärmaren startar en timme innan motorn ska startas". Myndighetens tider, som konsumentorganisationen M Sverige återger, är cirka 30 minuter vid plus 10 grader, cirka en timme vid noll och minus 10 grader, och cirka en och en halv timme vid minus 15 grader eller kallare.

Elsäkerhetsverket anger en längre spännvidd, 1,5 till 3 timmar, och förklarar att utomhustemperaturen och bilvärmarens effekt avgör hur lång tid det tar för bilen att bli varm. De två uppgifterna står inte i konflikt. Energimyndighetens tider är satta för att spara bränsle och minska kallstartsutsläppen utan att slösa el, medan Elsäkerhetsverkets intervall beskriver hur lång tid uppvärmningen normalt tar när du också vill ha en varm kupé.

Nyttan är inte bara bekvämlighet. M Sverige skriver att utsläppen från en kallstart motsvarar drygt tre mils körning med varm motor, och att värmen minskar slitaget på motor och avgasrening. Det är därför motorvärmaren lönar sig ända upp till plus 10 grader, så länge den inte står på i onödan.

Vad drar motorvärmaren i el?

En elektrisk motorvärmare har normalt en effekt på 400 till 600 watt enligt M Sverige. En värmare på 500 watt som står på i en timme drar alltså en halv kilowattimme. Det är lite per morgon, men om sladden sitter i från eftermiddagen till nästa morgon, säg 14 timmar, blir det sju kilowattimmar för en enda natt, och då äter elkostnaden upp det du sparar i bränsle.

Har ditt elnätsbolag en effektavgift finns det ett skäl till att hålla koll på klockslaget. Motorvärmaren går ofta på vardagsmorgnar mellan sex och åtta, samtidigt som duschar, kaffebryggare, spis och värmepumpens elpatron. Värmaren i sig är ingen stor last, men tillsammans med allt annat kan den vara det som lyfter morgonens kvartstopp ett steg till. Hur toppen räknas och hur du planerar runt den förklarar vi i artikeln om effektavgift på elnätet och hur du sänker den.

Så hanterar du motorvärmarsladden säkert

Sladden är den del som slits mest och får minst tillsyn. Elsäkerhetsverkets råd går att sammanfatta i några vanor: kontrollera sladd, kontaktdon och uttag regelbundet, lämna aldrig sladden i uttaget när bilen inte är ansluten, och förvara den torrt när den inte används. Slask och salt försämrar stickproppens funktion och kan medföra risk för brand och personskada.

• Kolla märkningen. Anslutningssladden ska vara märkt IP 44 eller högre för att få användas utomhus. Kupévärmaren ska vara CE-märkt och bruksanvisningen ska finnas på svenska.
• Dra ur sladden i uttaget först när du ska åka, och aldrig tvärtom. En sladd som hänger strömsatt från väggen är det som lockar barn att leka med den.
• Stäng locket på bilens intag. Elsäkerhetsverket skriver att du ska kontrollera att det stängs och håller tätt när sladden är borttagen.
• Kör aldrig med sladden upplindad på bilens utsida. Den ska ligga torrt i bilen eller i garaget.
• Byt sladden när isoleringen spricker. Gummi som stelnar i kyla får sprickor vid kontaktdonen. En sladd med synliga skador ska inte användas, oavsett hur kort resan är.
• Håll uttagsstolpen låst. Locket ska alltid vara låst om uttaget saknar petskydd eller sitter lägre än 1,7 meter över marken.

Bor du i bostadsrätt eller hyr en parkeringsplats med uttagsstolpe är det föreningen eller hyresvärden som ansvarar för stolparna. Elsäkerhetsverket skriver att anläggningsinnehavaren ska se till att anläggningen fortlöpande kontrolleras så att den är säker, och att även den som äger en enskild motorvärmarsladd ansvarar för den. Ser du en stolpe med trasigt lock eller brännmärken runt uttaget ska du alltså säga till, inte bara välja nästa plats.

Vanliga frågor